Att överträffa sig själv
Ikväll gjorde jag en helt fantastiskt god middag! Det var inte alls planerat, utan bara blev, och är det inte just vid de tillfällena det alltid blir som bäst? Stekt strömmingfilé med hemmalagat potatis&palsternacka-mos blev det och himmel vilken hit! Från och med nu kommer jag alltid ha palsternacka i potatismos. :)
Finhackade morötter på smörad knäckemacka var förresten också en hit, jag var tvungen att prova, haha. Ännu godare när jag lade på lite strömming. Apropå middag, om nån undrar hur det egentligen gick med lergrytan så kan jag bara meddela att det blev sjukt gott! Fortsätter jag så här så är trista maträtter ett minne blott. :D
Förresten, Calle, "någon" har skvallrat om att du är väldigt duktig på lergryterätter! ..så när blir man bjuden på middag?
För övrigt så fyller jag år på fredag. Är det att överträffa sig själv att bli ett år äldre varje år? Det vore väl en fin tanke i alla fall tycker jag. För det klart att 25 är en bättre ålder än alla åldrar jag genomgått hittills. Att övertäffa sig själv låter som att det borde medföra nån slags belöning.. Så kom hit på fredag och partaja med mig! :)
En annan som säkert lyckades överträffa både sig själv och många andra (i särskrivning) är en person som lade ut en dejting-annons. Hittade denna på www.skrivihop.nu (ja, jag vet att alla andra följde sajten för evigheter sen, men jag har just upptäckt den - haha - och den är grymt kul!). Jag måste bara dela med mig av detta:
kvinnlig man sökes?
Jag undrar om hon fick nån belöning...
Usch! Strömming. Äckligt!
Men jorå, är ganska bra på det där med lergrytor faktiskt. Tips: släng ner lite strömming, fläskkarré, 1 ägg, 2 slevar potatismos och en köttermometer och låt stå i ugnen ett tag. Då jävlar får du en gryta som du sent kommer glömma.