Sessan

Idag har jag försvarat en hemlös alkoholist inför en hel sj-vagn på tåget.

Tydligen hade personen i fråga varit besvärlig i en annan vagn och detta pratades det om i min vagn. Det var tydligen väldigt uppseendeväckande tyckte mina medresenärer, som därmed verkade anse att detta måste tillhöra undantagskategorin som tillåter högljutt prat fastän att vi satt i en så kallad "tyst avdelning".  Först tänkte jag inte säga något, "välj dina strider" gick som ett mantra på repeat genom mitt huvud. Men dessa alldeles utmärkt välmående övre medelålders personer satt där och snackade skit om stackarn och refererade till honom "som ett djur". Mitt tålamod tröt när en man sa "Ja, sånt där har vi ju inte i norr, det finns ju inte i Sundvall. Det är ensamheten här nere [och nånting mer om tunnelbanor och stockholm]. Det där finns ju inte norr om Daläven. HAHAHA" och fick medhåll av de andra som då skrattade med honom. Då kunde jag inte hålla emot mer och ni skulle sett förvåningen i hans ögon när jag sa nåt i stil med "Men Gud vad fördomsfull du är! Tror du inte det finns alkoholister i Norrland?? Inte norr om Dalälven? Ja, han är säkert skitjobbig att hamna bredvid, men det berättigar inte att ni kan snacka skit om honom hur mycket som helst. Stöd en hemlös-förening i stället för att snacka skit. Han är säkert väldigt besvärlig, men han har det antagligen ganska jobbigt själv."

Ja, tyvärr minns jag inte exakt allt, för mitt hjärta pinnade på i 120, och det var verkligen skitläskigt, men fasen så bra det kändes efteråt. Jag tycker verkligen att det är för bedrövligt att begreppet "hemlös" överhuvudtaget finns, och även om individen har ett stort ansvar för sig själv - självklart - så anser jag väldigt bestämt att samhället gör alldeles för lite för att förändra läget. Läs om bängkäpp. Fasen, samhällets svaga är inte svaga utan skäl liksom. Sen blir jag väldigt störd på såna här människor som bara klagar bakom sina fördomar och skygglappar utan att göra något i stället för att förbättra situationen.

Vill ni göra något litet som ändå hjälper, köp en Situation Stockholm nästa gång ni passerar centralstationen - bakom tidningen finns en bra verksamhet som faktiskt förändrar läget för många hemlösa.

En bra grej i den här situationen var i alla fall att den här fördomsfulle mannen efter några ordväxlingar med mig om vad han sagt eller inte sagt, sen ändå medgav att han nog varit lite "rapid" (snabb på svenska). Tur var också att detta hände precis innan avstigning - skönt! Men jag hoppas verkligen att jag fortsätter att utvecklas till en människa som vågar stå upp för de svaga och som i framtiden inte skulle tveka att göra det även om jag just stigit på en långresa till Göteborg eller nånstans..

ps. SJ:s Tysta avdelningar är kanske det bästa som uppfunnits på senare tid. Go SJ! Och att de inte alltid är helt tysta får nog klassas till kategorin Dagens i-landsproblem *ping*.